Quipu – Inkafolkets matematiska trådar
Kategori: Allmänt
Före spanjorernas ankomst till dagens Sydamerika stod Inka-riket på toppen av sin makt. Ett rike som sträckte sig längs nästan hela Sydamerikas västkust, en sträcka på mer än 500 mil och med en befolkning på mellan tio och femton miljoner människor.
I ett så enormt rike behövdes ett sätt för makthavarna att kommunicera – detta gjorde man genom att använda sig av så kallade chasquis, dåtidens brevbärare. Dock medförde man inte text på pergament utan quipus – ett intrikat trådsystem som med hjälp av knutar kunde innehålla information om allt från militära angelägenheter till skattskrivning.
Man höll även koll på befolkningsmängden i riket genom enorma folkräkningar som man genomförde med tre till fem års mellanrum. Quipus fördes från de olika regionerna, där varje områdesansvarige hade ansvar för folkräkningen, till huvudstaden Cuzco där sammanräkning skedde. Allt detta för att kunna styra regionen flöden då det gällde militär, men även fördelning av resurser.
Användandet av Quipu och den allmänna uppfattningen om att Inka-folket saknade ett skriftspråk är därför motstridiga. Detta system, där en quipu kunde vara allt från tre upp till 2000 trådar kunde innehålla allt från matematiska beräkningar, samt även nedtecknade historier, instruktion till danser men även riter och hur många som skulle offras till gudarna.

Vem eller vilka som uppfunnit det intrikata trådsystemet Quipus vet man idag inte, men det Inka-folket gjorde var att genomföra en standardisering av knutsystemet. De erövrade områdena hade ofta egna tolkningar av hur knutarnas placering skulle tolkas vilket inte fungerade så väl när man genomförde exempelvis folkräkningar, förrådsinventering och liknande. Därför utbildade man i huvudstaden Quipucamayocs, dessa sände man ut till de olika områdena för att de i sin tur fick utbilda berörda i lokalbefolkningen.
De äldsta, säkert daterade, Quipus som man funnit härstammar från cirka 800 e.Kr. vilket är flera århundraden innan Inka-rikets uppkomst men varför jag valt att nämna just Inkas roll är just för den standardisering och den utbredda användningen som fanns. Man har dock funnit en quipu som daterats till ca 4500 år f.Kr. – äkthet av denna är dock omtvistad.
Det fascinerar mig att än idag används i, exempelvis vissa Peruanska byar, en quipu-liknande ”skrift” för bokföring men även till att nedteckna överenskommelser.